Stenlat Kaos

Palza Magasin / 2013
Intervjuv med Jenny Damberg

Sara Möller odlar kaoset. Eller mer exakt: Hon ympar fram det. Som en trädgårdsmästare fogar samman trädslag bygger Sara Möller tredimensionella collage där keramiska objekt sveps i tyg, hängs upp i rep och fogas samman med metall, grenar och varandra. Växtvis framträder en värld av organiska former som balanserar mellan ting och varelser.

Sara Möller är utbildad vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Keramik är basen men hon tecknar och målar också. 2013 tilldelades hon Beckers konstnärsstipendium, en utmärkelse som tidigare gått till namn som Dan Wolgers, Jockum Nordström, Linn Fernström och Nathalie Djurberg tidigt i deras respektive karriärer.

– Det känns jättekul. Men också lite pressande. Det är mycket att leva upp till.

Sara Möller befinner sig, just nu och för tillfället närmast dygnet runt, i ateljén i Röda sten-området i Göteborg. Där slutför hon verken för den separatutställning som öppnar på Färgfabriken i Stockholm 20 april. Hon har precis paketerat en enorm kittel i lergods, tänkt att hänga från taket, för att kunna bränna den i en större ugn än den hon själv har tillgång till.

– Det är ett ganska tungt jobb faktiskt. Mycket bärande och släpande hit och dit. Jag har ständigt ont i axlarna och ryggen. Jag försöker träna så mycket som möjligt för att orka med.

Vilken roll har den mänskliga kroppen i det du gör?

– Den har huvudrollen. Jag vet inte hur tydligt det syns i det som kommer ut, men för mig själv handlar det om kroppens relation till jorden. Förgänglighet. Att vi människor är natur, att vi ska bli mull sedan.

Vilka konstnärer har varit viktiga för dig?

– Jag har inte haft så många jättestora idoler faktiskt. Men Louise Bourgeois är en förstås. Den brittiska konstnären Sarah Lucas gillar jag också. Hon jobbar väldigt mycket med kropp, sexualitet och kön, i lite trashiga material. Det är mycket mer tydligt politiskt än det jag gör, men jag gillar hennes sätt att arbeta. Fotografen Francesca Woodman har jag tittat mycket på. Och så gillar jag gamla surrealister. Jag har en bok med Ragnar von Holten som jag ofta bläddrar i. Det är inte så mycket keramik direkt, kanske.

I vilken mening hämtar du inspiration från naturen?

– Rent konkret tittar jag oerhört mycket på träd. Jag är helt besatt av träd.

Har du något favoritträd?

– Jag gillar björkar väldigt mycket. De ser väldigt olika ut, fast det är samma slags träd. Och så tycker jag om barken, den känns nästan tecknad.

Du är från Småland. Är du uppvuxen i skogen?

– Nej. Jag är från Växjö, uppvuxen i stan. Men vi hade sommarstuga på landet några mil därifrån och nästan allt jag minns från när jag var liten var sådant som hände där. Jag byggde kojor, lekte med kossor. Jag känner mig väldigt småländsk faktiskt. Skogen är inspirerande.

Vad är det du fastnat för när det gäller ympning?

– Det är en så schysst grej. Man har ett äppelträd och så skär man av grenar och sätter dit andra, och så blir det ett päronträd som växer vidare i det. Det är ett tankesätt för mig att arbeta i collageform också, att jag ympar. Ympning är ett utövande av makt, vilket också konstnärskapet handlar om ganska mycket för mig. Det är total makt att göra precis vad du vill.

Vad vill du göra? Är det kaos eller kosmos du skapar?

– Det är nog mer kaos. Det är ett friare universum. Det är en fristad där allting kan vara lite hur som. Och det är jag som bestämmer!

Hur börjar det? Med en skiss eller med en klump lera?

– Jag skissar ner idéer hela tiden. Men det är sällan något blir exakt som jag har skissat. Leran är följsam, men det är som att den har sin egen vilja också. För att det ska bli bra måste jag vara lyhörd och lyssna på vad den vill göra. Slumpen spelar roll. Jag har kommit att måla ganska mycket akvarell också. Det är nog lite av samma anledning: Det är jätteviktigt vad du gör för första val, men sedan är det också väldigt viktigt att låta det styra sig självt. Jag kan lätt bli kontrollerad i andra material. Här måste jag vara lite fri.

//FAKTARUTA//

Sara Möller

Bor: Göteborg.

Ålder: 31 år.

Bakgrund: Född och uppvuxen i Växjö. Examen från HDK (Högskolan för design och konsthantverk, Göteborg) 2009.

Aktuell: Ställer som 2013 års Beckersstipendiat ut på Färgfabriken i Stockholm 20 april–2 juni. Till hösten, 21 september-13 oktober, har Sara Möller en utställning på Göteborgs konstförening.